När svenska familjer ska vistas under längre tid i utlandet eller flytta permanent finns ett viktigt skolval att göra för vårdnadshavarna åt sina barn. Ett av de vanligare valen är en svensk utlandsskola – som det finns två varianter av: godkända kontra icke godkända av svenska Skolverket. Vad bör man som förälder veta om dessa skolor och vad finns det exempelvis för risker med att gå på en icke godkänd skola? Linda Blomdahl, Europaskoleinspektör på Skolverket, reder ut.
– Det finns många saker som vårdnadshavare behöver undersöka innan man väljer utbildning för sitt barn eller ungdom. Det är skillnad mellan en skola som är godkänd av Skolverket och en som inte är det. De godkända skolorna följer till exempel den svenska läroplanen i den mån det är möjligt och får sätta betyg i de årskurser det är aktuellt, skriver Linda Blomdahl i ett mejl och fortsätter:
– När man pratar om en godkänd svensk utlandsskola så betyder också det bland annat att skolan är statsbidragsberättigad. Det innebär att huvudmannen till skolan har blivit godkänd av Skolverket och därmed kan ansöka om och eventuellt beviljas statsbidrag utifrån de krav som ställs i förordningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519), skriver Linda Blomdahl.
En icke godkänd svensk utlandsskola har alltså inte rätt att ta emot statsbidrag från Sverige. I förlängningen innebär det framför allt att en icke godkänd skola inte har tillsyn från Skolinspektionen, till skillnad från en godkänd skola.
Vad finns det för risker med att gå på en icke godkänd skola?
– Det finns risker med verksamheter som varken har tillsyn eller uppföljning. Det viktiga är att man som vårdnadshavare undersöker vad det är för verksamhet och vad det innebär för barnet eller ungdomen vid uppehåll från den obligatoriska skolplikten. Skulle eleven vara frånvarande från skolan i Sverige i mer än sex månader kan skolplatsen inte garanteras vid hemkomst, skriver Linda Blomdahl.
Ett krav som behöver uppfyllas för ett godkännande för en utlandsskola handlar om att huvudmannen på skolan har förutsättningar att anordna utbildningen och att det finns ett behov av den.
– Det finns också krav på att elevantalet, vid en allsidig bedömning av kvalitetskrav såväl i fråga om sociala som andra aspekter på skolverksamhet, kan anses vara tillräckligt stort och beräknas vara någorlunda stabilt, skriver Blomdahl.
Faktum är att det gått flera år sedan en svensk utlandsskola blev godkänd av Skolverket. Senast Skolverket beviljade statsbidrag till en svensk skola utomlands var 2005, för en skola som var aktiv i Ungern mellan åren 2006 och 2010. Hur kommer det sig egentligen att det snart gått 20 år sedan en svensk utlandsskola senast blev godkänd?
– En huvudman ska uppfylla kraven i förordningen för att bedriva en svensk utlandsskola som är bidragsberättigad för utbildning. Det ska också finnas ett tydligt svenskt samhällsintresse för att ha en svensk utlandsskola på en viss ort, skriver Blomdahl.
Som tidigare nämnt ansvarar Skolinspektionen för tillsynen på en godkänd svensk utlandsskola. Skolverket är ingen tillsynsmyndighet, utan istället har de en roll att eventuellt följa upp på de skolor som får statsbidrag.
– Skolverket kan göra uppföljningar genom exempelvis statistikinsamling och redovisning. Enligt gällande regelverk ska Skolverket utse en ledamot i utlandsskolans styrelse. Skolverket har regelbunden kontakt med den utsedda ledamoten och hanterar de frågeställningar som kan uppkomma, skriver Blomdahl.
Avslutningsvis, vilka är dina bästa tips till föräldrar som ska sätta sina barn i en svensk utlandsskola?
– Som vårdnadshavare ska man ta reda på så mycket som möjligt om svensk undervisning i utlandet och det finns bra och översiktlig information på utbildningsguiden på Skolverket. Man ska som vårdnadshavare känna till att statsbidrag som svenska utlandsskolor kan beviljas går till skolverksamheten och inte till enskild elev. Det är den godkända utlandsskolan som bestämmer hur bidraget ska användas inom sin skolverksamhet. Oavsett om en svensk utlandsskola är godkänd eller inte så tar skolorna ofta ut en avgift eftersom de är fristående och inte har något krav på sig att vara avgiftsfria, skriver Blomdahl.
